ELIN

Amanda och jag kör genom höstrusket och den lätta dimman som verkar bestämt sig att svepa in hela dagen i sin disiga, slöa slöja. Idag kommer vi nog inte vakna till på riktgt. Mobilen ringer. Orka svara, väskan ligger trots allt i baksätet? Okej då. Det är ElinO, biologin är inställd och nästa lektion är inte förrens tolv! U-sväng och vi är påväg hem igen. Dimman ligger kvar, men den känns på något sätt tunnare, mer transparent. Nu ska jag ut. 

Ha en toppendag!