ELIN

Jag vill passa på att på ett ytterst opersonligt vis önska både John och Johanna grattis på födelsedagarna. I Johns fall en dag för sent, men whatevah. Två flugor i en smäll, den du!

Jag säger så här, det var så fucking jälla roligt! That's it. Mer behöver jag inte säga. Men jag kan lägga in en bild på Erik, som är alldeles för full, och min arm..

Tre veckor kvar nu... Det ska bli så in i bänken skönt att komma ifrån mörkret, kylan och framförallt plugget. Kambodja/Thailand i tre veckor slår allt vad julfirande och nyår heter! Typ... Jag vet ju proceduren, har faktiskt upprepat den 18 år i rad nu. Omväxling förnöjer sägs det. Självklart kommer jag sakna mycket här hemma. Det tror jag i alla fall, fast jag har en förmåga att tirvas alldelles utmärkt på precis den platsen jag befinner mig för stunden. Kanske kommer jag inte vilja åka hem igen? Jo, jag måste ju åka hem och ta studenten i alla fall. Sedan är jag fri att göra precis det jag vill! Underbara tanke...

Ångest?
Not!
Kom igen, det här blir kul

I min frånvaro tänkte jag ge dig ett tips. Har du lust att läsa något vettigt, läs den här bloggen! Okej,kanske inte allt då, men mycket är bra! Det är så himla skönt att läsa om något annat än dagens outfit och fika. Tro det eller ej, det finns tjejer i Sverige som faktiskt tänker och inte bara gör. Tack, Hanna Fridén!

En kort update kan jag kosta på mig också. Idag har jag haft det svåraste provet någonsin. Ever. Fysik B. För att dämpa vår ångest åkte vi hem till Jonas och lunchade pizza. Mycket bra val. Det är märkligt vilken effekt bröd, ost och skinka kan ha på sinnet. Pizza hjälper alltid, i alla situationer. Efter en stunds återhämtning hemma, var det tänkt att Angie och jag skulle simma. När vi kom dit visade det sig dock att det endast var lek på fredagar. Så det var vad vi gjorde. Vi åkte rutschbana, hoppade hopptorn, plaskade, var nostalgiska och hade roligt. Det går tusan inte att ha tråkigt i den tjejens sällskap! Sedan bastade vi, länge.
 
Annars ska jag bara vara hemma och ta det lugnt ikväll. Imorgon fyller Natalie år och Mimmi, Rebben och jag ska hälsa på. I Norrköping! Jag ska köra = måste sova ikväll.

Take care!

Tomrummet fyller fortfarande upp mitt huvud,
eller har jag fattat fel?
Kanske är det tvärtom,
avsaknaden på tomrum som hindrar mitt skrivande.

Nej, hur jag än vrider, vänder och försöker så kan jag helt enkelt inte uppskatta en James Bond-film. Var på premiären i torsdags (00.07 för övrigt), och sällan har jag känt mig så malplacerad som jag gjorde då. Där sitter jag, en noob som aldrig i hela mitt liv sett en hel film, i samma salong som rktigt inbitna fans, uppklädda helt i Bond-anda med skjorta, kavaj och så vidare. För att inte tala om fortsättningen. Efter en halvtimmes pang-pang, krash, öööh slumrade jag till och sedan minns jag inte så hemskt mycket. Bara hur mysigt det kändes att halvligga där och dela filt med Vickan och Rebecca, även de var försatta i en halvdjup dvala. Hur som helst var det en ganska bra kväll, jag menar bara för att man är på bio, behöver man ju inte uppskatta filmen. Man kan ha trevligt ändå! Och nu har jag insett att Bond nog aldrig kommer att bli något för mig.